I den här artikeln ska jag förklara vad som gäller enligt allemansrätten när vi besöker fjällen, vår svenska fjällvärld, den hänsyn vi måste visa naturen, samerna och deras rennäring.
I Sverige ska “alla ha tillgång till naturen”, detta är inskrivet i vår grundlag. Det innebär ett stort priviligium men även ett stort ansvar att visa hänsyn till markägare och andra frilufsare när vi vistas i naturen. I tidigare artikel har jag skrivit om allemannsrätten i allmänhet.
Allemansrätten i fjällen
Allemansrätten är en grundläggande del av den svenska kulturen som ger alla människor rätten att tillfälligt vistas och njuta av naturen, inklusive fjällen.
Vi får med andra ord enligt allemansrätten besöka fjällen för att njuta av de hissnande vyerna, det växlande vädret och få härliga naturupplevelser.
Som alltid gäller det att inte störa och inte förstöra, de enda spår vi ska lämna efter oss är fotspåren. Möjligen en och annan underskrift i besöksböckerna i någon välkomnande fjällstuga. Fjällen är som du kan läsa nedan ett kulturlandskap, ett lansdkap som är känsligt för yttre påverkan. Du ska vara extra varsam för att undvika störningar och skador. En faktor som du också kan läsa mer om nedan är samernas renskötsel.
Allamansrätten kan vara delvis inskränkt i nationalparker och naturreservat. Det finns för dessa områden särskilda föreskrifter.
För att ge ett exepel så gäller bland annat följande i Abisko nationalpark:
- tälta i nationalparken annat än på anvisade tältplatser (vid turiststationen, Nissonjohka och vid Abiskojaurestugorna)
- elda eller använda grill annat än på anvisade platser, friluftskök går dock bra att använda
- medföra hund (se undantag nedan)
- plocka eller gräva upp växter, förstöra eller skada naturföremål eller markytan.
- skada döda och levande träd och buskar
- jaga, döda eller fånga djur
- föra bort ägg eller bon
- fiska
Du hittar snabbt och får mycket bra information om våra nationalparker här:
Fjällen ett kulturlandskap
Våra fjäll räknas som kulturlandskap. Kulturlandskap beskriver ett landskap som har formats av mänsklig aktivitet. Det kan vara jordbruk, bosättningar industrier eller, bete av boskap och renskötsel. Renbetet har en påverkan på växtligheten i området, vilket bidrar till att skapa en unik kulturmiljö.
Landskapen i fjällregionerna har utvecklats och formats av samerna med sina fritt betande renar. Renarna har en central betydelse för samernas näring och utgör en viktig källa till livsmedel och inkomst för det samiska samhället. Renskötsel är ofta en viktig del av det samiska samhällets identitet, traditioner och kulturell symbol.
Renarna kommer till fjället på våren
Renarna lämnar kalfjällen under hösten och söker sig till björkskogar och myrar. Där äter de av växter med högt näringsinnehåll för at bygga upp muskler och fettdepåer inför brunst och vintern. Därefter flyttas de succesivt mot vinterbetesland och en snålare diet mest bestående av lavar.
Under våren, närmare bestämt april-maj förflyttas renhjordarna mot fjällen. Lite beroende på hur långt norr eller söderut i landet vi befinner oss och i vilken takt som våren och varmare väder smälter undan snön.
Vajorna (honrenarna) är i det här skedet dräktiga och de kommer i den perioden söka sig till sydsluttningar med fläckar av kal, snöfri mark för att kalva. De söker sig bland annat till det blåsiga kalfjället för att undkomma mygg och insekter. Under den här perioden är renarna som mest känsliga. Om vi råkar stressa en vaja tillräckligt mycket kan hon förlora sin kalv. Detta för att själv kunna komma undan faran. Lika illa är det att överraska renarna när kalvarna har fötts. En skrämd vaja kan springa flera mil och ta sig över forsande vatten, detta i ett tempo och genom så svår terräng att kalven inte hinner med. Kalven skiljs då från sin mamma och kan inte klara sig själv utan lämnas för att dö.
Renar är anpassade för ett liv i hårt klimat
Renarna är förutom att de är vackra att titta på ett fantastiskt djur, väl anpassat för det hårda vädret och krimatet på fjället. Deras päls är tjock och värmande och håller dem varma i de kalla vintertemperaturerna. En renfäll är ett av de mest värmande liggunderlagen vi kan ha. De har också en lång hals och långa ben som hjälper dem att nå maten som finns under snön. De har en robust kroppskonstruktion och har också en hög förmåga att anpassa sig till nya förhållanden och förändringar i deras miljö, vilket hjälper dem att överleva.
Renar äter huvudsakligen växter som gräs, blad, bark och kvistar. På fjället äter de främst gräs och mossor, samt blad och skott från träd och buskar. De är generalister när det gäller mat och anpassar sig till den växtlighet som finns tillgänglig på fjället. Renar är också kända för att äta växter som andra djur inte äter, vilket hjälper till att bibehålla den biologiska mångfalden i området.
Planera din tur för att inte störa
Under de mest känsliga månaderna april till juni bör du undvika att planera din tur genom betesområden. Kontakta den lokala samebyn för att fråga var renarna befinner sig för stunden. Kanske behöver du inte alls vandra i dessa områden under den mest känsliga tiden. Fjällstationerna som STF hanterar har stängt vid dessa månader för att respektera samerna och rennäringen.
Följ markerade leder i största mån, dessa är bland annat planerade för att störa mindre.
Har du tänkt köra skoter, ta reda på och respektera alla skoterförbud, även tillfälliga.
Var också uppmärksam på din resa till och från fjället. Sakta ner när du upptäcker tecken på att renar kan vara på vägen framför dig. Ofta är det svarta sopsäckar som är uppsatta i dikeskanten.
Om du möter renar på fjället
Om du upptäcker renarna på avstånd undviker du att närma dig dem alls. Gå runt. Eller stanna där du är, se till att vara tyst och inte störa samtidigt som du inväntar att ranarna flyttar sig vidare självmant. Ju tystare du är, desto mindre stör du djuren. Gå absolut inte emot dem!
Om du skulle råka hamna mitt i rendrivning och blir omgiven av renar. Sätt dig ner, var både tyst och “osynlig” och låt dem passera. Oavsett hur nära eller långt bort du är, passa på att njut av stunden och betrakta deras rörelse.
har du hund ska den hållas kopplad i närheten av de områden där ren kan befinna sig.
Slå inte läger nära renhagar eller ansamlingar av renar.
Samebyar och Länsstyrelser
Du kan vända dig till den lokala samebyn i området som du tänker besöka. De kommer kunna svara på dina frågor och funderingar.
Du kan också vända dig till Länsstyrelsen och ställa frågor, de är positiva, sakkunniga och har kontaktuppgifter till samebyarna.
Läs mer om allemansrätten, fjällen och rennäringen:
Sveriges lantbruksuniversitet, om rennäringen
https://www.slu.se/kampanjsajter/alg/alla-avsnitt/renar/
Naturvårdsverket, allemansrätten på fjället
https://www.naturvardsverket.se/amnesomraden/allemansratten/platser/fjallen/
STF, om renar på fjället och förebyggande åtgärder
https://www.svenskaturistforeningen.se/guider-tips/fjallen/renar-fjallet/
Renskötselåret hos Vilhelmina Norra Sameby
https://kittelfjall.com/8-arstider-renskotselaret
Lär dig mer om fjällvandring
Missa inte att vi på All In Nature Sweden håller i mängder av kurser inom friluftsliv och överlevnad.
Häng med på en fjällvandringskurs, för dig som är lite mer van vid tältande och naturen.
Fjällkurs vinter med fyra dagars tur
Författare: Torbjörn Selin